Avslag

Häromdagen fick jag besked att Försäkringskassan avser avslå min ansökan om sjukpenning. Deras bedömning är fullständigt absurd.

Av det medicinska underlaget framgår att du har diagnoserna utmattningssyndrom och blandade ångest- och depressionstillstånd.

I läkarintygen står det att du har haft lång tids belastning både privat och professionellt. Det har gjort att du blivit tvungen att ta alltmer anspråk av din för att hinna slutföra arbete. Du har tappat sömnen, alltmer symtom på stress och utmattning. Vid undersökning den 29 oktober är du ångestfylld, orolig, svårt att hålla röd tråd. Du har svårt att bibehålla och hantera interaktioner med andra, fokusera uppmärksamhet, företa en enstaka uppgift, företa mångfaldiga uppgifter, genomföra daglig rutin, hantera stress och andra psykologiska krav, hushållsarbete, konversera, ha kontakt med okända personer, lyfta och bära föremål och lösa problem. Det framkommer att du har markant nedsatt fysisk och mental energi. Du har stundtals mycket dålig sömn eftersom du får ägna hela dagen till att bara ta igen dig. Du har ett behov att anpassa sina dagliga aktiviteter, ta pauser, vila. Kan bli helt slut, närmast hjärntrött av att fika med en bekant. Du är slut i både kropp och hjärna av hushållsarbete, ta hand om barn, liknande. I telefonutredning från den 16 oktober 2020 så framkommer det att du har haft en ansträngd social situation samt att det som varit svårt för dig har varit att kombinera arbete och fritid med att vara en bra förälder.

Eftersom du är arbetslös ska Försäkringskassan bedöma din arbetsförmåga i förhållande till ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.

Försäkringskassan kan av telefonutredningen med dig den 14 oktober 2020 utläsa att du har en ansträngd situation privat, men kan inte ta hänsyn till detta vid bedömning av rätten till sjukpenning. Försäkringskassan bedömer av läkarintygen att din arbetsförmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i ett arbete utan högre krav på koncentration och intellektuellt krävande uppgifter samt där du inte behöver planera och organisera och där du kan göra en sak i taget.

Jag sitter här och skrattar, men egentligen borde jag gråta. Denna så kallade »rättssäkra« argumentationen är som hämtad från ett parallellt universum där svart är vitt och vitt är svart. Detta är ett utmärkt exempel på hur Försäkringskassan motiverar sina beslut, vilket Niklas Altermark lyfter fram i Avslagsmaskinen (2020): ett »normalt förekommande arbete« definieras instrumentellt utifrån personens svårigheter, i det här fallet ett arbete som »inte ställer krav på att planera och organisera«. Några sådana arbeten är knappast »normalt förekommande« i bemärkelsen »vanliga« eller »möjliga att få«, men det är inte vad »normalt förekommande« betyder på försäkringska, utan »påhittat arbete som teoretiskt sett skulle kunna finnas någonstans på den svenska arbetsmarknaden«.

Dessutom är argumentationen ohederlig. Det är helt riktigt att Försäkringskassan inte skall ta hänsyn till min ansträngda livssituation privat – men det är ju inte därför jag söker sjukpenning, utan för att jag inte kan arbeta på grund av utmattningssyndrom, och en av orsakerna bakom detta är min ansträngda livssituation. Om jag i stället hade råkat kapa av mig ett ben med motorsågen medan jag röjde i skogen på min fritid, skulle Försäkringskassan då avslå min ansökan om sjukpenning för att orsaken till skadan inte var arbetsrelaterad? Resonemanget är fullständigt absurt. Försäkringskassan skall bedöma arbetsförmåga. Vilka orsaker som ligger bakom den nedsatta arbetsförmågan är irrelevant.

Referenser

Altermark, N. (2020). Avslagsmaskinen: Byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring. Stockholm: Verbal.

Kommentarer