Botsmarksblocket

Vi gjorde en utflykt till Botsmarksblocket, ett jätteflyttblock som lösgjordes ur berggrunden under istiden för ca 20000 år sedan. Det tog knappt en timme att ta sig dit med bil. När vi anlände dit var det minst sagt ett rejält stenblock som väntade på oss.

Vi började gå runt det gigantiska flyttblocket. Min pappa, barnens farfar, är 76 år gammal och fick hjärtinfarkt för drygt två månader sedan. Hans kondition är väl sisådär just nu – men han gick fram till blocket där det fanns en spricka och började klättra upp för det. Jag fick hjälpa honom den första biten upp genom att stötta hans fötter, men sedan klättrade han vidare, flämtande och frustande. Att hindra honom hade kanske varit det mest rimliga att göra – men jag känner min pappa. Har han föresatt sig att göra något kan man hindra honom från det lika mycket som man kan få ett godståg att göra piruetter på en femkrona. Han var väldigt nöjd när han kom upp på toppen!

När pappa kommit upp på toppen var jag halvvägs upp och satt lite prekärt till. Till skillnad från pappa hade jag shorts och sandaler som definitivt inte var avsedda för klättring. Jag kunde inte ta mig säkert varken upp eller ner. Efter att ha prövat några olika ställningar lyckades jag ändå klättra vidare uppåt, men det kändes inte tryggt när sandalerna halkade mot de vassa stenkanterna.

Oskar och Cleo fortsatte runt blocket och hittade en stege och ett rep där man med lätthet kunde ta sig upp på toppen. Hade vi gått lite längre hade vi inte behövt ge oss på en vådliga klättringen.

Mamma, barnens farmor, nöjde sig med att titta på oss andra när vi klättrade upp och ner för flyttblocket. Med ålderns rätt – hon fyller 79 om drygt en vecka – hade hon lite svårt att ta sig fram på den bitvis branta och steniga skogsstigen.

Botsmarksblocket var en trevlig utflykt som jag gärna gör om!