En vanlig måndag

Jag har alltså varit sjukskriven 50% för utmattningsdepression sedan den 4 oktober. Med undantag för den senaste natten har jag sovit ovanligt bra och haft mer ork än på mycket länge. Och jag tänker att jag egentligen borde sjukskrivit mig redan för 3 år sedan, när livet var som mest kaos.

Träffade arbetsterapeuten på hälsocentralen och fick min timstock. Om två veckor skall jag få prova ut tyngdtäcke också.

O tränar med IKSU kampsport måndagar och onsdagar. Jag brukar skjutsa honom till och från träningen i en U-bike. Vi småpratar om allt möjligt under resan. Det är en av veckans höjdpunkter, både för O och mig.

I dag slog det mig att jag egentligen borde förbereda middag som matlådor så att vi kan äta direkt när vi kommer hem från träningen (jag brukar simma medan han tränar). Sådana där vardagsbekymmer som jag sällan har framförhållning nog att hantera. Det blir ofta improviserade paniklösningar i sista minuten.