Bruten tystnad

Det där med att blogga var visst att ta sig vatten över huvudet. Det är snart ett halvår sedan jag senast skrev något, och naturligtvis har det hänt massor sedan dess. En kort sammanfattning av sommaren och hösten följer.

För det första, vi har köpt hus. På vägen till dagis hade vi lagt märke till att en husgrund gjutits på en tomt sommaren 2008. Detta kom sedemera ut på nätet, och det visade sig att det skulle bli ett parhus. Lite intressant, tyckte vi, men alldeles för dyrt. Jenny ringde mäklaren och hörde sig för, men nej, det var inte aktuellt att diskutera priset. En vecka till gick, och jag mejlade mäklaren och undrade om han inte kunde skicka över en kalkyl. Kalkylen var, till vår stora förvåning, fullt rimlig. Det ena ledde till det andra, och till slut skrev vi kontrakt.

Hösten har således ägnats åt att rita kök, bestämma kakel, välja badrumsinredningar, dörrar, tapeter, färger, och så vidare. Preriodvis har det känts som om vi bara vaknar, lämnar barn på dagis, jobbar, hämtar barn på dagis, lagar mat, lägger barn, jobbar med huset, sover, vaknar, lämnar barn på dagis, och runt, runt, runt. Men nu närmar det sig. Alla val är gjorda, och det är drygt tre veckor till det är dags att flytta in.

Oskar har börjat på dagis. De första veckorna var jobbiga. Oskar var väldigt ledsen när vi lämnade honom, men med tiden blev han allt mer förtjust i att vara på dagis. Nu kan det hända att han springer iväg så fort vi fått av honom kläderna, och han är inte ens intresserad av att vinka hejdå.

Oskar kommunicerar mer och mer. Han har några få ord, varav det senaste är »nä-ä« med ett riktigt bestämt tonfall. Detta säger han till allt, ibland också sådant som han vill ha eller göra.

Den gångna veckan har barnen varit hemma. Förra torsdagen insjuknade Oskar och fredagen därpå hade han över 40 graders feber. William fick feber på lördagen, och det höll i sig nästan en vecka. I måndags var vi på sjukhuset med Oskar, som hade lite väl svårt att andas under natten. Han hade inte lunginflammation, men sannolikt är det den så kallade svininfluensan som barnen haft. Jenny är vaccinerad, så det återstår att se om jag drabbas.

Nu får vi se om det dröjer ett halvår till nästa anteckning.

Ursprungligen publicerad som »Bruten tystnad« på bloggen »Björkbloggen«.

Kommentarer